terminat
/ter.miˈnat/Etimologie
Din verbul a termina.
Definiții
- terminare.
Declinare
| Caz | Singular | Plural |
|---|---|---|
| nominativ-acuzativ | terminat | terminate |
| genitiv-dativ | terminatului | terminatelor |
| vocativ | terminatule | terminatelor |
| articulat | terminatul | terminatele |
Din verbul a termina.
| Caz | Singular | Plural |
|---|---|---|
| nominativ-acuzativ | terminat | terminate |
| genitiv-dativ | terminatului | terminatelor |
| vocativ | terminatule | terminatelor |
| articulat | terminatul | terminatele |
Din termina.
Conținut din ro.Wiktionary (CC BY-SA 4.0) · definiții originale DexGen (CC0) · Ghid de gramatică