prunduț
/prun'duʦ/Etimologie
Din prund + sufixul -uț.
Definiții
- prunduleț.
Declinare
| Caz | Singular | Plural |
|---|---|---|
| nominativ-acuzativ | prunduț | prunduțe |
| genitiv-dativ | prunduțului | prunduțelor |
| vocativ | prunduțule | prunduțelor |
| articulat | prunduțul | prunduțele |
Din prund + sufixul -uț.
| Caz | Singular | Plural |
|---|---|---|
| nominativ-acuzativ | prunduț | prunduțe |
| genitiv-dativ | prunduțului | prunduțelor |
| vocativ | prunduțule | prunduțelor |
| articulat | prunduțul | prunduțele |
Conținut din ro.Wiktionary (CC BY-SA 4.0) · definiții originale DexGen (CC0) · Ghid de gramatică